Har aldrig någonsin lipat så mycket till en film som jag gjorde igår. När det gäller döden och gripande berättelser som dessutom är verklighetsbaserade blir jag som en treåring. Föreställer mig på något vis att det handlar om mig själv, och så sprutar tårarna. Nåja. Filmen måste ses säger jag till alla som inte sett den